Biografiska notiser 1956
Av Stellan Andersson
Framstegens politik och de stora förväntningarnas missnöje
I en liten programskrift, som ”var en skiss till ett nytt handlingsprogram”, utgiven av socialdemokratiska partistyrelsen inför partikongressen i maj 1956 kallad Framstegens politik kom också hela den utvecklingsoptimism som präglade tiden fram: ”Ännu är dock samhällsomdaningen långt ifrån slutförd. I själva verket återstår de största och mest inspirerande uppgifterna i strävandena att främja människornas sociala och kulturella frigörelse och ge den enskilde ett ökat medinflytande i samhälle och arbetsliv. Samtidigt står vi på nytt inför en teknisk omvandling, som så småningom på ett genomgripande sätt kommer att förändra människornas tillvaro. Denna omvandling kan ge hittills oanade möjligheter till ett konstruktivt samhällsbygge. Det är stimulerande och fantasieggande framtidsperspektiv som härigenom öppnar sig.”
Författare till denna skrift var en av partistyrelsen utsedd redaktionskommitté bestående av Olof Palme, Kaj Björk, Ernst Michanek och Krister Wickman. Framstegens politik beskrev hur partistyrelsen såg på sparandets och kapitalbildningens betydelse för några aktuella framtidsfrågor: den fulla sysselsättningen, bostadspolitiken, utbildningsfrågorna, den nya tekniken, social- och familjepolitiken. Tage Erlander sade i sin presentation på kongressen: ”Partiet har kanske ingen gång tidigare inbjudits att ta ställning till en så radikal skrift som denna. Den innebär ett fullföljande av den tankegång som jag tillät mig ge uttryck för i 1954 års valrörelse: vi kall inte vara rädda för att markera skiljelinjen mellan borgerlig och socialistisk inställning. […] Vi tror att de problem, som möter den enskilda människan i dagens samhälle, är så stora att hon inte kan lösa dem ensam, utan endast i samverkan. Vi vägrar att acceptera, att egoism och konkurrensmentalitet skall ge anvisningar om lösningar av dagens problem.”
Samtidigt som framtidsoptimismen genomsyrade samhällsdebatten ledde utvecklingen av välfärds- och fullsysselsättningssamhället till att människornas anspråk på samhället ökade. I Tage Erlanders anförande i riksdagens remissdebatt i januari 1956, som han utarbetat tillsammans med Olof Palme, presenterades detta: ”Det är ett missnöje som skulle vilja karaktärisera som de stora förväntningarnas missnöje. Den fulla sysselsättningen och den sociala tryggheten och en år från år snabbt stigande standard har skapat en ny tillförsikt hos alla inför framtiden, men har också skapat en stigande otålighet över att det inte går fortare än det gör.”
Utbildning och familjepolitik
Den 23-24 februari 1956, två dagar efter en omdebatterad diskussion i socialdemokratiska partistyrelsen om svenskt atomvapen, träffades kombattanterna Tage Erlander, Inga Thorsson och Ulla Lindström åter på en stor konferens om den framtida familjepolitiken kallad Familjen i centrum, arrangerad av de socialdemokratiska kvinno- och ungdomsförbunden. Olof Palme höll ett anförande kallat ”Utbildning och familjepolitik”. Han inledde så här: ”Politik, om jag begriper nått, är en snårskog av avvägningsproblem. Eller annorlunda uttryckt: Det är fråga om att välja mellan ett stort antal i och för sig önskvärda ting. Det förefaller som ju rikare, ju mera komplicerat och framför allt ju mera expansivt ett samhälle blir, desto tätare blir snårskogen och svårare blir valet. Ett enkelt schema ser väl ut ungefär så här: Ju snabbare framsteg i ekonomin, ju större förväntningar hos människorna, desto flera konkreta önskemål i politiken och desto omöjligare att uppfylla dem alla på en gång,” Och han fortsatte: ”När vi ger oss in i denna snårskog, och skall försöka väga olika önskemål mot varandra, har vi trots allt vissa tillhyggen till hands. Dels fakta, kunskap om verkligheten. Men framför allt har vi värderingar om vad som är rätt och rimligt och förnuftigt att göra. I det här komplicerade och expertbemängda samhället tror jag det är nödvändigare än någonsin att medvetet lägga värderingarna till grund för handlandet på reformpolitikens område.”
Olof Palme analyserade den ökade efterfrågan och behovet av utbildning som ett familjepolitiskt faktum: ”Om den inte tillgodoses skapas missnöje och vantrivsel bland familjerna. En politik som inriktar sig på att möta människornas önskningar bör således söka tillgodose denna efterfrågan genom att bygga ut utbildningsväsendet.” Med utgångspunkt från en av sina grundläggande värderingar, jämlikhetskravet, kunde han fastslå att ”utbildningsväsendets reformering är det närmaste årtiondets viktigaste reformuppgift.”
Den 23 april uppvaktade en SSU-delegation med bl.a. Olof Palme ecklesiastikminister Persson med en skrivelse riktad till regeringen om krav på de studiesociala åtgärdernas utbyggnad.(1) I en artikel kallad ”SSU satsar starkt” i förbundets tidning Frihet sammanfattade Olof Palme skrivelsen. Också här lyftes utbildningen fram som en familjepolitisk fråga.
Inför 1956 års andrakammarval lanserade SSU i maj en kurs i familjefrågor som fick namnet Satsa på ungdomen. Den byggde på frågeställningarna från den familjepolitiska konferensen i februari. Olof Palme skrev ett avsnitt om ”Utbildningsfrågan”, där fakta och argument från hans föredrag återkom. Denna gång med diskussionsfrågor till ungdomsklubbisterna.(2)
Idéer och värderingar
I en valanalys ”Att grundlägga valseger” i SSU:s tidning Frihet, efter socialdemokratins relativt dåliga resultat i andrakammarvalet konstaterade Olof Palme: ”Felet är ytterst vårt eget. Vi har inte lyckats att med tillräcklig styrka slå fram våra idéer och värderingar. Vi har heller inte tillfyllest lyckats klargöra de grundläggande sammanhangen inom samhällsliv och ekonomi, de sammanhang som man måste vinna förståelse för inom opinionen för att kunna föra en förnuftig politik. Det hinner man inte under en valrörelse. […] Det är här SSU:s studiearbete kommer in i bilden. […] Höstens studiesäsong rullar igång. Tusentals klubbister landet runt inriktar sig på att under mörka vinterkvällar samlas i studiecirkeln. Studierna ger tillfälle till kamratlig samvaro och personlig stimulans. De har också en vidare syftning. Ty grundvalen för vår rörelses framgång förblir att vi fostrar oss själva till större insikt.”
Fotnoter
- Samma dag deltog Olof Palme som SSU:s representant i en radiodiskussion mellan de politiska ungdomsförbunden kallad ”Barnfamiljerna i klämma?”.
- Att Olof Palme skrivit avsnittet om utbildningen uppges i Meddelanden från Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund, 1956, nr 24, s. 2.