Biografiska notiser 1954

Av Stellan Andersson

Försvarskostnaderna

På försvarsstaben tjänstgjorde Assar Lindbäck som personlig assistent år Olof Palme. De hade träffats på studentriksdagen i Lund i maj 1953. I april 1954 publicerades en av dem utförd utredning om ”Försvarskostnaderna i Västeuropa och Nordamerika” i tidskriften Kontakt med krigsmakten. I Koreakrigets kölvatten hade försvarskostnaderna i Västeuropa och Nordamerika stegrats kraftigt. I artikeln visades på hur utvecklingen gestaltat sig under åren 1949 till 1954, hur stor del av BNP försvarskostnaderna utgjort och hur kostnaderna fördelat sig per innevånare. Avslutningsvis konstaterades att ”[…] Sveriges försvarsutgifter håller sig väl i nivå med övriga länder i Västeuropa men att den reella ’rustningsbördan’ i Sverige och Schweiz är väsentligt mindre än i övriga västeuropeiska länder.” Socialdemokraternas tidning Aktuellt i politik och samhälle, som refererade artikeln menade: ”[…] nog är det nyttigt att få en tankeställare om att vi [Sverige] ägnar en betydligt större del av våra produktiva resurser åt ’fredliga’ ändamål än de flesta andra länder”.(1)

I den internationella hetluften

Erfarenheterna från det internationella arbetet i SFS och COSEC, från resan i Asien och från arbetet på försvarsstaben kom väl till pass när Olof Palme från mitten av maj 1954 började arbeta heltid som sekreterare åt statsminister Tage Erlander. Det första stora egna arbetet i statsrådsberedningen åt Tage Erlander var att förbereda ett interpellationssvar till Gösta Elfving den 17 maj om atomvapnen och det fredliga utnyttjandet av atomenergin i riksdagens första kammare.(2) Som tolk och sekreterare åt Erlander kom Olof Palme också genast in i den internationella storpolitikens mest brännande frågor sommaren 1954: planerna på en Europaarmé, Västtysklands upprustning och situationen i Indokina. Frågorna stod högt på dagordningen vid Socialistiska internationalens möten och vid de särskilda träffar som hölls mellan de ledande företrädarna för europeisk socialdemokrati: Attlee, Ollenhauer, Erlander, Hedtoft m.fl.; först i Sverige pingshelgen 1954 (7 juni) i Röstånga och Malmö, sedan vid SPD:s kongress i Berlin (20-24 juli) och i anslutning till Labours kongress i Scarborough (27 september – 1 oktober).

Det starka samhället

Inför valet 1954 fick Olof Palme tillsammans med Erlanders förste personlige sekreterare Bo Särlvik hjälpa till med utformningen av Tage Erlanders broschyr Människor i samverkan, där en del av de idéer som ett par år senare med kraft skulle återkomma i tankarna om ’det starka samhället’ började diskuteras. Olof Palme fortsatte också samarbetet med Assar Lindbäck. I Socialdemokratiska studentförbundets tidning Libertas publicerade de båda en mot det socialdemokratiska partiet mycket kritisk osignerad ledare i början av december 1954 kallad ”Socialdemokrati, storfinans och ödestro”. En stor och samhällsbevarande del av partier ”har gjort den ’förutsättningslösa’ inställningen – dvs. den totala idélösheten – till sin politiska ideologi”, medan ”de kretsar av partiet, som vid högtidliga tillfällen säger sig eftersträva ’omdaning av samhället i socialistisk riktning’ är hemfallna åt ’socialistisk ödestro’.” Och då är faran stor: ”Tror man på en ödesbestämd samhällsutveckling ligger politisk passivitet nära till hands.” De konstaterade att socialdemokratins inställning till den s.k. storfinansen var problematisk: ”[…] samhällets insats i det ekonomiska livet har hittills huvudsakligen begränsats till att verka som en räddningskår, som rycker ut när det privata näringslivet misslyckas att bevara full sysselsättning och samhällsekonomisk balans.” För att leva upp till Socialistiska internationalens Frankfurtmanifest från 1951 där det sades att socialismen krävde ”folkets aktiva medverkan för att kunna förverkligas” måste man överge ”automatik-teorin” och dra fram de ”konkreta frågor, som klargör de principiella skiljelinjerna mellan partierna” i den aktuella politiken. Då skulle man ”också uppnå en bättre överensstämmelse mellan partiets allmänna ideologi och partiets praktiska politik”.

Fotnoter

  1. ”Rustningsbördan efter Korea” i Aktuellt i politik och samhälle, 1954, nr 9.
  2. Interpellation nr 15 den 30 mars ang. åtgärder i anledning av försöken med vätebomber m.m. Se även Olof Palmes artikel ”Vi är inte kallsinniga inför människors oro” i Göteborgs-Posten den 22 mars 1980.

Gå bakåt till 1953 | Gå vidare till 1955